Anna Erhlin (2012) menar att musik som estetisk lärprocess kan vara lustfyllt, glädjespridande samt skapa samhörighet och gemenskap. Det är verkligen något som märks när musik används tillsammans med barn, eller tillsammans med ett gäng blivande förskollärare. Under höstens musiktillfällen har glädje och gemenskap verkligen varit två centrala begrepp. Så otroligt roligt och lärorikt på samma gång!
Mina erfarenheter av musik i förskolan är inte dock inte lika positiva då jag fått upplevelsen av att musik mestadels används i stressade samlingar innan lunch. Det är väldigt synd då man kan se vilken glädje musiken ger barnen. Ofta känns det som att pedagogerna inte anser att de har kunskaper och kompetensen att genomföra musikaktiviteter med barnen, då de anser att de inte kan sjunga och spela. Cecilia Ferm Thorgersen (2012) har dock en annan syn på hur pedagogernas kompetenser kan synliggöras även inom musik:
Mina erfarenheter av musik i förskolan är inte dock inte lika positiva då jag fått upplevelsen av att musik mestadels används i stressade samlingar innan lunch. Det är väldigt synd då man kan se vilken glädje musiken ger barnen. Ofta känns det som att pedagogerna inte anser att de har kunskaper och kompetensen att genomföra musikaktiviteter med barnen, då de anser att de inte kan sjunga och spela. Cecilia Ferm Thorgersen (2012) har dock en annan syn på hur pedagogernas kompetenser kan synliggöras även inom musik:
"...den musikaliska handlingskompetensen inte enbart handlar om att kunna spela. Det handlar om att ha erfarenhet av en mängd olika typer av musik, dess uppbyggnad, funktioner och sammanhang. Det handlar om att erkänna musikens många kunskapsdimensioner, att få tillfälle att möta dem och sätta ord på dem för att i sin tur kunna skapa möjligheter för barns musikaliska erfarenheter.
Den pedagogiska praktiska kompetensen innefattar i stora drag erfarenhet av förskolan som utbildningssystem samt erfarenhet av barn som lärande varelser. Den didaktiska praktiska kompetensen gäller själva valen och erfarenhet av dess konsekvenser. Den teoretiska och filosofiska kompetensen innefattar därmed teorier om och tänkande kring ovanstående handlingar." (s. 84)Det innebär att pedagoger inte behöver vara rädda för att använda musik som estetisk lärprocess. Se musiken som ett tillfälle att gå in i barnens värld, möta dem där och erbjuda dem att dela och skapa nya musikaliska erfarenheter. Ge barnen möjlighet att använda sina sinnen samt få "jag kan"-känslan. Pedagogens roll blir att vara närvarande tillsammans med barnen och låta dem fantisera (Ferm Thorgersen, 2012).
Min pedagogiska roll utifrån ett musikperspektiv är att jag ska ha en positiv inställning till musik som estetisk lärprocess, samt vara uppmärksam på när barnen tar initiativ till musikaktiviteter. Vill barnen sjunga, dansa eller lyssna på musik bör jag uppmuntra och stämma in i deras initiativtagande!
Ferm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Referenser
Ehrli, Anna (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kulturFerm Thorgersen, Cecilia (2012). Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar