Min pedagogiska roll utifrån ett textilperspektiv

Susanne Björkdahl Ordell m.fl. (2010) inleder sin bok med att förklara textil som ett pedagogiskt redskap. Här framgår textilen som ett redskap där teoretisk och praktisk förståelse kan vävas samman. Fakta, färdighet, förtrogenhet och förståelse kan bli till ett när textilen sätts in i större sammanhang där praktiska och teoretiska resonemang knyts samman. För att jag som pedagog ska kunna leva upp till deras syn på textil, krävs det att jag har en positiv inställning till materialet samt hur det kan användas i en barngrupp. Det gäller att jag ser möjligheterna i materialet! 

Björkdahl Ordell (a.a) menar att textil som redskap har många olika fördelar och vinklar, exempelvis: 

• det är anpassningsbart efter barnens åldrar, aktiviteter och teman
• det har stor utvecklingspotential
• textil som genusöverbryggare, för att utmana de stereotypa könsrollerna (vad som är typiskt för tjejer respektive killar) 
• textil som redskap för att lära matematik, språk, hållbar utveckling och samarbete

Detta är vinklar som märks när man arbetar med textil! Materialet är lätt att variera, anpassa och använda utifrån olika syften och mål. Textil är roligt att använda, och det ger glädje i all sin variation; färger, former, materialets olika utformningar.

Under terminens gång har vi tovat, broderat, gjort textiltryck samt skapat med textil som ett återvunnit material. I alla processer har vi återkommit till lärprocesser som ständigt pågår i förskolan; matematik, språk, problemlösning, samarbete, naturvetenskap och skapande. Det är inte svårt att hitta allt detta i arbetet med textil! Det gäller dock att jag som pedagog lyfter fram alla dessa vinklar för barnen. Att jag belyser begreppen, pratar kring dem och diskuterar med barnen vad de innebär för dem. Att jag som pedagog kan se lärandet i att använda textil som estetisk lärprocess. Textil som pedagogiskt redskap är en metod att använda för att möta barnen på deras lärandenivå! 

Hindret som jag tror att många pedagoger, däribland även jag, stöter på när det hör textil är att de inte har kunskapen för att kunna lära barnen. Men det handlar inte om att vi pedagoger ska kunna sy korrekt, eller brodera i syfte att produkten ska bli felfri. Tanken är att vi ska erbjuda materialet för barnen som ett skapandematerial, ett alternativ till målarfärger, trolldeg och pärlplattor. 

Textil har aldrig varit något som tilltalat mig personligen då jag inte varit bra på det, men denna terminen har jag verkligen fått fundera över mina egna uppfattning, både av hur materialet kan användas och vad det innebär. Min syn har utvecklats genom att jag arbetat med det på ett roligt sätt med simpla material, där processen varit i fokus, inte produkten, vilket det varit vid mina tidigare erfarenheter ifrån grundskolan. Det är ett förhållningssätt som jag tänker ta med mig ut i min blivande yrkesroll; att se processen, skapandet och användandet av textil som material som det betydelsefulla. Min inställning till textil som pedagogiskt redskap är att det är givande, roligt, meningsskapande och kan leda till lärande genom textil på en mer avslappnad nivå, exempelvis lärande av matematik.

Min pedagogiska roll utifrån ett textilperspektiv är att använda materialet utifrån barnens förutsättningar, koppla det till barnens tidigare erfarenheter och till förskolans verksamhet, samt att se lärandet i materialet. Se möjligheterna med materialet som pedagogiskt redskap!

Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]