Min pedagogiska roll utifrån ett tematiskt perspektiv

Kennedy (1999) beskriver hur hon i sitt arbetslag vill ha ett arbetssätt där barnens tankar är i fokus. Ett arbetssätt där pedagogerna är forskar tillsammans med barnen. Lärande tillsammans med barnen. Ett arbetssätt där allt inte bestäms i förväg, utan tillsammans med barnen hitta en väg i utforskandet. Körling (2012) förklarar hur hon arbetar utifrån små förberedelser och stora efterarbetet. Det innebär att hon har en tanke, men lämnar plats till barnens möjlighet till med- och samverkan, till barnens delaktighet. Körling lägger fokus på att fånga in barnens tankar, vad de fastnar vid, och arbetar utifrån det. 

För mig är det väldigt viktigt att som pedagog lyssna till barnens tankar i ett arbete, se till deras intressen och utveckla arbetet utefter det. Vi är i förskolan för barnens skull, och därför borde vi även utgå ifrån dem i vårt arbete. Jag har även försökt att förhålla mig till detta arbetssätt under VFU:n. Att i tema skogen lämna plats till barnens idéer om hur de vill fortsätta arbetet, utgå ifrån vad de är intresserade av kring ämnet. Det är viktigt att låta barnen få vara med och påverka sin vardag i förskolan! Genom att utgå ifrån barnen och deras intressen kan verksamhetens arbete sättas i ett sammanhang som för barnen går att koppla till verkligheten (Körling, 2012). 

För att ett lärande ska bli meningsskapande, menar Leijon (2013) att personerna i lärandet har en dialog över lärandeprocessen. I dialogen lyfts olika idéer och perspektiv fram som ligger till grund för bearbetning av processen. För att det ska uppstå meningsskapande krävs det alltså att personerna i lärandet diskuterar lärandet ur olika perspektiv. Detta kan kopplas till förskolans verksamhet där vi efter en aktivitet med barnen bör diskutera processen som vi nyss genomgått. Vi bör följa upp och prata med barnen utifrån deras upplevelser, tankar och erfarenheter. 

Men hur kan vi veta vad som är meningsfullt arbete för barnen? Persson och Wiklund (2008) menar att vi måste ta reda på barnens erfarenheter kring innehållet. Vi måste ta reda på just den här barngruppens förkunskaper, förställningar och speciella intressen kring innehållet för att kunna sätta upp rimliga mål och aktiviteter. 

Mycket pekar alltså på att det är barnen som ska vara utgångspunkten för det pedagogiska arbetet! 

Under VFU:n använde jag mig utav handdockan Bruno för att väcka barnens intresse och nyfikenhet kring tema skogen. Det är verkligen något som jag kommer att göra igen, då han blev en förlängd arm i arbetet. Forsberg Ahlcrona (2012) förklarar att handdockan kan föra barnen och pedagogen närmare varandra, och närmare aktiviteten. Att handdockan kan utveckla barnens tankemönster om att och hur andra människor känner, tänker, lär och förstår. Handdockan kan spegla barnen och deras intressen och möta barnen på deras nivå. Läroplanen för förskolan (Lpf98 rev. 2010) förklarar att förskolans verksamhet ska byggas upp så att barnens utveckling, lust att lära, utforskande och nyfikenhet stimuleras. Genom att använda en handdocka för att möta barnen i deras lärande i ett tematiskt arbete, kan läroplanens strävansmål uppfyllas.

Min pedagogiska roll utifrån ett tematiskt perspektiv innebär att jag bör ha ett öppet förhållningssätt som släpper in barnens intressen och tankar. Att jag utifrån barnens intressen kan forma meningsskapande aktiviteter där barnens lärande utvecklas och utmanas. Det gäller även att kunna ha meningsfulla pedagogiska samtal med barnen där det finns plats för öppna diskussioner utifrån barnens erfarenheter, upplevelser och tankar. Att jag som pedagog kan ta ett steg bakåt i drivande och istället stötta barnen, lyssna på dem, deras idéer och låta dem föra arbetet vidare. Här får lärandet möjlighet att utvecklas i gemenskap!

 

Referenser

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012). Handdockan i pedagogiken: vad handlar det om? I Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

Kennedy, Birgitta (1999). Glasfåglar i molnen: om temaarbete och dokumentation ur en praktikers perspektiv. Stockholm: HLS

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Leijon, Marie (2013). Rummet som resurs för lärande och i lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Persson, Annika & Wiklund, Lena (2008). Hur långt är ett äppelskal?: tematiskt arbete i förskoleklass. 1. uppl. Stockholm: Liber