Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv 2

Dagens föreläsning och workshop innehöll GAKK = Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Det innebär att det används bilder, symboler, föremål eller talande hjälpmedel och datorer som stöd och redskap i kommunikationen med människor som inte har det talade språket. Redskapen är till för att förtydliga kommunikationen samt öka förståelsen mellan dialogparterna. 

Detta kan kopplas till första föreläsningen i kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv med Camilla Carlsson. Där lyfte Carlsson[1] fram att barn lär i samspel med andra barn och vuxna, och att kommunikationen är en stor del i samspelet. Därför ska förskolan ge möjlighet för barnen att kommunicera utifrån deras behov och förutsättningar. Skollagen (se Lärarnas handbok, 2011) poängterar att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och att barnen ska få kunna kommunicera utifrån sina egna förutsättningar. 

En sak som jag lärt mig under denna utbildning och verkligen känner att jag kommer ta ut i förskolans verksamhet är att vi pedagoger ska möta barnen på deras nivå, se till det enskilda barnets behov och utmana barnet utifrån hans/hennes förutsättningar.

Dagens ros 
Kommunikation med tydliggörande pedagogik kan skapa känslan av sammanhang, vilket leder till att tillvaron blir begriplig, hanterbar och meningsfull

 

Referenser

Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur

------

1. Camilla Carlsson, Specialpedagogik och kommunikation, Campus Varberg, 2014-09-30

Flerspråkighet

Flerspråkighet i förskolan... Hur ska vi blivande förskollärare bemöta barn med svenska som andraspråk? Det var något som diskuterades under dagens föreläsning! Förhållnings- och arbetssätt som lyftes fram från oss studenter var: 

• upprepningar
• benämna allt korrekt
• kombinera ord och bild för att förtydliga
• inkludera alla språk och kulturer
• lära av varandra
• dela erfarenheter
• följdfrågor
• ta vara på alla språk och kulturer i gruppen och lyfta fram dem - dela med sig utav sånger, sagor, lekar och andra kulturella traditioner

Det som  är viktigt att tänka på är att barn med svenska som andraspråk ska få utmanas och utvecklas både på svenska och på sitt modersmål. Detta kan stärkas både utav förskolans läroplan och skollagen:

Dagens ros 
Vi ska, språkmässigt, ligga strax ovanför barnet för att utmana och stimulera barnets språkutveckling

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv 1

Idag har vi haft föreläsning och workshop i kommunikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv, vilket jag tyckte var väldigt intressant. Har inte riktigt tänkt i de banorna innan, för att jag inte har så mycket erfarenhet kring specialpedagogik. Hoppas på ändring på den punkten! 

I alla fall, Camilla Carlsson[1] pratade om hur förskolans läroplan är uppbyggd ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att sociala samspel och kommunikation har stor betydelse för barns lärande och utveckling. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010) skriver: 

”Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. /…/ Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra.” 

Därför måste alla även få möjligheten att kunna kommunicera, även om de inte riktigt har talet. Skollagen (se Lärarens handbok, 2011) lyfter fram att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov, att barnen har yttrandefrihet och att barnen ska få kunna uttrycka sig utifrån sina egna förutsättningar. Alla kan kommunicera, även om de inte har språket. Då använder de sig utav exempelvis kroppsspråket, miner eller tecken. Språket är enbart ett medel för att nå kommunikation, det är inte det enda medlet!

Camilla lyfte fram två metoder, AKK och TAKK, som kan användas tillsammans med barn som har språksvårigheter.

AKK, Alternativ och Kompletterande och Kommunikation, innebär att man kan använda sig utav kroppsspråk, blickar, gester, ljud och tecken för att kommunicera. AKK används som ett medel och komplement och stöd för att uttrycka sig.

TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, är precis som det låter, att man använder tecken som ett stöd och redskap till talet. Genom att teckna lär sig barnet samspel, samt kommunikationens och språkets regler. Tecken används tillsammans med språket och med syfte att barnet ska få uttrycka sig och finna förståelse.

Idag fick vi även möjligheten att testa lite med tecken och pröva oss fram i studiegruppen. Jag känner att detta verkligen är något jag behöver öva på! Och det hade verkligen behövs mer av kommunikation genom tecken i utbildningen…!

Vi testade att teckna våra namn och alfabetet. Sen läste vi även en bok med hjälp av tecken, vi löste ett korsord, letade upp vanliga småord med hjälp av olika appar samt lärde oss att teckna meningen ”Vi är färdigutbildade nästa sommar, hurra hurra!”.

Dagens föreläsning och workshop går att koppla till följande kursmål:

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter
• Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Dagens ros 

Människans rätt att kommunicera, oavsett metod 

Kommunikation med tecken som stöd

Referenser

Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

-----

1. Camilla Carlsson, Specialpedagogik och kommunikation, Campus Varberg, 2014-09-30