VFU-uppföljning: Utställning av didaktiskt material

Det är alltid lika kul att se och höra vad de andra gjort under VFU:n! Givande att dela med sig av sina erfarenheter och lyssna till andras! Det fanns supermånga intressanta, roliga och lärorika aktiviteter och teman, men det jag främst tar med mig ifrån detta tillfälle är:

Kompisspelet

Pedagogen hade förberett en spelplan, som hon tillverkat i kartong och gips. Barnen fick sedan måla spelplanen precis som de ville. Ett bra samarbete, och en kreativ stund! Barnen fick sedan göra sina egna spelpjäser. Det var väldigt uppskattat av barnen! De kände sig stolta över sina egna spelpjäser, och de blev en större del av spelet! 

Pedagogen målade stegen på spelplanen svarta, samt några orange i olika former. Nu var det bara att börja spela! 

Spelet gick ut på att alla spelare skulle komma från start till mål. Spelpjäserna tog sig över spelplanen genom att barnen fick slå en tärning (här användes en stor tärning så att barnen skulle få röra sig lite, samt att det är väldigt roligt!) och gå så många steg som tärningen visade. När en spelpjäs hamnade på en orange ruta fick det barnet ta ett "Kompiskort" där det exempelvis kunde stå: "Det är viktigt att alla får vara med. Flytta fram kompisen som står längst bak 6 steg.". 

Det fanns ingen vinnare eller förlorare i Kompisspelet, utan alla skulle hjälpa varandra att komma i mål! 

Spelet går att variera på olika sätt, det behöver inte just vara ett Kompisspel. Det kan exempelvis vara ett matematikspel, musikspel, dramaspel eller språkspel genom att byta ut kompiskorten till de olika kategorierna. Matematikspel = matematikkort, dramaspel = gestaltningsövningar, osv.

Ser fram emot att testa detta spel, eller en variant av det, i barngruppen! 

Dagens ros 

Kompisspelet 

Genomförande under VFU:n

Jag vill börja detta inlägg med frågor som Lena Lyckeståhl[1] lyfte fram under en föreläsning:

Vilka är mina kompetenser?

• Vad intresserar mig?
• Vad tycker jag är roligt?
• Hur kan jag ta vara på det och använda det i arbetet/mötet med barnen? 

Om jag reflekterar över vart någonstans jag spenderar största delen av mina dagar på VFU:n får jag fram målarrummet/ateljén/skapanderummet (kalla det vad du vill :)). Där sitter jag tillsammans med barnen och ritar, målar, pärlar pärlplattor och halsband/armband, degar, pysslar och samtalar med barnen. Här känner jag mig mest närvarande och aktiv som pedagog! Här har jag tid att sitta ner med barnen, ibland i grupp och ibland enskilt, och verkligen prata med barnen. En givande, härlig, lärorik, kärleksfull, pedagogisk, rolig och lyxig stund tillsammans med barnen.

Om jag då kopplar mitt "favoritställe" till Lyckestålhs frågor blir ni nog inte så förvånade när skapande ligger högt på min intresselista. Det är inte det att jag är duktig i skapandet, nästan tvärtom! Men jag är kreativ! Jag har inte behovet av att resultatet ska vara fint och perfekt, utan jag skapar för stunden. Det innebär att resultatet kan variera så otroligt mycket! Med tanke på att jag själv inte har något kontrollbehov av hur resultatet ska se ut, tror och hoppas jag att det genomsyras i mitt arbete tillsammans med barnen. Att jag visar barnen att det är härligheten och variationen i skapandet som är det viktiga. Processen, inte resultatet.

Skapandet är alltså även en stor del av temaarbetet med barnen: tema skogen. Byggstenarna som ligger till grund för arbetet är: 

Barns intresse Skapande Bygg och konstruktion Hållbar utveckling

 Återbruk Barns tankar På barnens villkor

Barns inflytande Barns delaktighet och inflytande    

Närmiljö Samarbete Olika material  

Pedagogisk dokumentation Uppföljning Utveckling

Temahörnan

Men hur har mitt didaktiska material använts? Och varför? 

Jo, jag har planerat in tillfällen med exempelvis introduktionen och skogspromenad (läs mer under inlägget Planering av VFU). I början av dessa tidsplanerade aktiviteterna har barnen gått gå igenom temaingången för att komma in i skogens värld. Aktiviteterna har även avslutats med att de får gå igenom temaingången. Tanken är att barngruppen ska komma in i en viss stämning samt till en värld där ingenting är omöjligt för barn. Syftet är att intressera barnen och väcka deras lust att lära och utvecklas. Förskolans styrdokument belyser förskolans syfte att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära (Läroplanen för förskolan, rev. 2010, s. 4). 

Var har temaingången använts? 

Temaingången i olika miljöer

Den har hela tiden funnits synlig för barnen, där den hängt på väggen i hallen tillsammans med annat material i temaarbetet (dokumentation, temahörnan, barnens fotografier). Den har använts inomhus vid exempelvis introduktionen med frågor om skogen där barnens tankar synliggjorts. Men temaingången har även varit med utomhus vid skogspromenaderna. Den är alltså flyttbar och smidig att ta med sig! 

Hur har handdockan Bruno använts? Och varför har han varit med?

Vid alla tillfällen som vi arbetat med tema skogen har Bruno varit med. Tanken med Bruno var att väcka barnens nyfikenhet och intresse, vilket läroplanen för förskolan förklarar som strävansmål (rev. 2010). 
Daniel Stern (se Forsberg Ahlcrona, 2012) menar att genom att använda handdockor kan relationen mellan barn och vuxna stärkas då de delar fokus för uppmärksamhet. Handdockan kan föra barn och pedagoger närmare varandra, och närmare en aktivitet. 
Forsberg Ahlcrona (2012) förklarar att genom att levandegöra handdockan utvecklas både pedagogens yrkesroll och barns lärande. Jag tror det beror på att både pedagogens och barnens intresse och nyfikenhet väcks samtidigt som lusten för utveckling och lärande stimuleras.  
Enligt Forsberg Ahlcrona (a.a) är det didaktiska perspektivet på handdockans användning möjligheten att i större utsträckning spegla barnen och deras intressen. Handdockan kan dessutom vara en mer utåtriktad och mottaglig figur för impulser för livet utanför förskolan.

Jag känner att Bruno har varit till otroligt stor hjälp då barnen har tagit emot honom som en del av deras vardag. Jag rekommenderar verkligen alla pedagoger att använda sig av handdockor i arbetet med barnen då det väcker deras intresse, empatiska förmåga samt stimulerar utvecklings- och lärandesituationer!

För att knyta ihop säcken för denna gång och avsluta detta blogginlägg vill jag återgå till Lyckeståhls frågor som inledde dagens tråd. "Vilka är mina kompetenser?". Skapandet! Men hur kommer tema skogen med det didaktiska materialet (temaingången och handdockan Bruno) in i skapandet? Jo, igenom barnens skapande av ett härligt skogslandskap med små fantastiska lerfigurer som barnen själva konstruerat! Här känner jag att bilder säger mer än tusen ord...!

Dagens ros 

Att reflektera över mina kompetenser 

Referenser 

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012). Handdockan i pedagogiken: Vad handlar det om? I Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups

Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 

Mitt didaktiska material

I september höll Lena Lyckeståhl[1] i en föreläsning i Didaktiska aspekter på olika material, där mina tankar kring vad jag skulle göra för didaktisk material till VFU:n började växa. Hon lyfte fram några frågor som är bra att tänka på i planerandet av det didaktiska materialet:

• Hur kan materialet användas? Utmana dig själv!
• Vad kan materialet stimulera och öka kunskap om?
• Hur kan materialet utvecklas och/eller anpassas för att möta barns olika behov och åldrar?

Uppgiften är upplagd på följande vis: jag ska planera och skapa ett didaktiskt material att ha med mig ut under VFU-perioden, samtidigt som kursens innehåll ska synliggöras.

Skapandeprocessen och resultatet av skogsingången

Idén till mitt didaktiska material fick jag ifrån en klasskamrat som hade använt liknande material på en förskola. Samtalet kring materialet lyftes fram under första musiktillfället med Hanna Höglind. Mitt didaktiska material är en skogsingång som barnen ska få gå igenom varje gång vi arbetar med tema skogen, för att komma till skogens värld! Temat som jag utgått ifrån är alltså skogen, vilket jag valde själv då de för tillfället inte har något genomgående temaarbete på min VFU-plats. 

I skapandet av min skogsingång har jag använt olika material som pärlor, sugrör, garn, knappar och filt för att väcka barnens nyfikenhet. Dessutom har jag valt att sätta bjällror längst ner på vissa "draperitrådar" för att få ytterligare en upplevelse, nämligen ljusupplevelsen. 

Handdockan Bruno

Vid min sida i temaarbetet kommer jag ha handdockan Bruno, för att väcka barnens intresse och nyfikenhet till arbetet. 
Jag är själv väldigt nöjd med mitt didaktiska material då jag känner att jag utgått ifrån barnen, både med skogsingången och handdockan. Arbetet blir på barnens nivå och utifrån barnens perspektiv. Är jag som pedagog dessutom stolt över mitt material tror jag att det genomsyras i temaarbetet med barnen och min inställning till hela arbetet!

Det ska bli kul att påbörja arbetet!

Dagens ros 

Tanken bakom pedagogers aktiviteter med barngruppen 

------

1. Lena Lyckeståhl, Didaktiska aspekter på olika material, 2014-09-26, Campus Varberg