Skrivtaktik inför examensarbetet

HJÄLP!! Det är snart min tur att skriva examensarbete!! Galet vad fort tiden har gått!

Men vad bra att vi idag fick möjligheten att lyssna till Ann-Sofie Karlssons råd angående examensarbetet! Detta är några grejer som vi pratade om under eftermiddagen:

Ämne - hur ska man hålla sig till ämnet och till syftet utan att göra arbetet för stort? 

Syftet - konsten att hålla sig till syftet genom hela arbetet

IMRoD - Inledning, (Bakgrund), Metod, Resultat och Diskussion bildar en Rapport

Genomförande

Analysera resultatet - hitta nyckelord, sammanfatta

Abstract och sammanfattning - både på svenska och engelska (kan bli spännande ;))

Samla referenser - sålla bland litteratur, plocka ut det som tillhör mitt ämne, fokusera på det viktiga, ställa frågor kring det jag inte får veta av litteraturen

Att förhålla sig kritiskt - se innehållet ur olika perspektiv, ifrågasätta, utvärdera trovärdigheten

NU är det bara till att lägga all den användbara informationen på minnet och ta fram den när det är dags för examensarbetet till våren!

Kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv 1

Idag har vi haft föreläsning och workshop i kommunikation ur ett specialpedagogiskt perspektiv, vilket jag tyckte var väldigt intressant. Har inte riktigt tänkt i de banorna innan, för att jag inte har så mycket erfarenhet kring specialpedagogik. Hoppas på ändring på den punkten! 

I alla fall, Camilla Carlsson[1] pratade om hur förskolans läroplan är uppbyggd ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att sociala samspel och kommunikation har stor betydelse för barns lärande och utveckling. Läroplanen för förskolan (Lpfö98, rev. 2010) skriver: 

”Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. /…/ Lärandet ska baseras såväl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barn lär av varandra.” 

Därför måste alla även få möjligheten att kunna kommunicera, även om de inte riktigt har talet. Skollagen (se Lärarens handbok, 2011) lyfter fram att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov, att barnen har yttrandefrihet och att barnen ska få kunna uttrycka sig utifrån sina egna förutsättningar. Alla kan kommunicera, även om de inte har språket. Då använder de sig utav exempelvis kroppsspråket, miner eller tecken. Språket är enbart ett medel för att nå kommunikation, det är inte det enda medlet!

Camilla lyfte fram två metoder, AKK och TAKK, som kan användas tillsammans med barn som har språksvårigheter.

AKK, Alternativ och Kompletterande och Kommunikation, innebär att man kan använda sig utav kroppsspråk, blickar, gester, ljud och tecken för att kommunicera. AKK används som ett medel och komplement och stöd för att uttrycka sig.

TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, är precis som det låter, att man använder tecken som ett stöd och redskap till talet. Genom att teckna lär sig barnet samspel, samt kommunikationens och språkets regler. Tecken används tillsammans med språket och med syfte att barnet ska få uttrycka sig och finna förståelse.

Idag fick vi även möjligheten att testa lite med tecken och pröva oss fram i studiegruppen. Jag känner att detta verkligen är något jag behöver öva på! Och det hade verkligen behövs mer av kommunikation genom tecken i utbildningen…!

Vi testade att teckna våra namn och alfabetet. Sen läste vi även en bok med hjälp av tecken, vi löste ett korsord, letade upp vanliga småord med hjälp av olika appar samt lärde oss att teckna meningen ”Vi är färdigutbildade nästa sommar, hurra hurra!”.

Dagens föreläsning och workshop går att koppla till följande kursmål:

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter
• Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Dagens ros 

Människans rätt att kommunicera, oavsett metod 

Kommunikation med tecken som stöd

Referenser

Lärarens handbok: läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. 9. uppl. (2011). Lund: Studentlitteratur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

-----

1. Camilla Carlsson, Specialpedagogik och kommunikation, Campus Varberg, 2014-09-30

Musik 1

Det är verkligen den här terminen jag längtat efter! Åh vad roligt det är! Idag har det varit musik på schemat med en otroligt inspirerande lärare! 

Precis som innan ett träningspass är det viktigt att värma upp både kropp, själ och röst innan ett musikpass, så det var så vi började dagen, med uppvärmning. Efter uppvärmningen började vi utforska begreppet rytmik genom att hitta pulsen, takten och rytmen i olika låtar. Eftersom rytmik är en musikmetod där man upplever musiken med kroppen använde vi både kropp och rum när vi exempelvis försökte hitta pulsen i en sång. Improvisation och lekfullhet är också två viktiga begrepp i rytmik, och det märktes genom hela dagen! Det fanns inga krav på kunnandet om musik, utan det var utforskande genom musiken som var i fokus. Utforskandet tycker jag är en väldigt viktig del att ta med ut i barngruppen, att låta barnen utforska musiken i egen takt, på ett lekfullt sätt utan krav! 

Vi hittade även rytmen genom olika instrument som vi fick testa. Annat material som användes för att hitta rytmiken var rytmikband, bollar och ärtpåsar. Det var spännande att se hur de olika materialen användes. Jag tyckte till exempel att det var betydligt lättare att följa musiken med ett rytmband än vad det var med ärtpåsarna. 

Vi pratade även om hur vi ska använda våra röster i sång tillsammans med barnen. Hanna Höglind[1] berättade att vi ska tänka på att sjunga i en högre ton än vad vi pratar i, just för att det blir en bättre ton för barnen då de har ljusare röst än vuxna. Det är något som man verkligen behöver tänka på i barngruppen!

Här arbetar vid med vår ulltavla ur ett musikperspektiv.

Höglind berättade även att när man arbetar med musik i förskolan är det bra att börja med något som väcker barnens intresse för musik som uttrycksform. Här fick vi en uppgift att tänka och planera hur vi skulle vilja presentera en ny sång för barnen, och hur vi skulle kunna tänka oss att arbeta sången tillsammans med barnen. Vi valde att arbeta med denna uppgift i studiegruppen, och vi fortsatte att spinna vidare på vår ulltavla som vi skapade under textiltillfället med Berg. 

Vår tanke om hur arbetet hade kunnat se ut i en barngrupp såg ut såhär:

Tillfälle 1

• Visa tavla för barnen och samtala kring den. Barnen får säga vad de ser.
• Ha en sångpåse fylld med samma figurer som finns på tavlan.
• Gestalta de olika figuren tillsammans med barnen.

Tillfälle 2

• Återkoppla till tidigare tillfälle - se vad barnen minns.
• Fråga barnen om de vet någon sång som de kan koppla till tavlan. Om de till exempel kan någon sång om en hare eller ett träd. Pedagogen antecknar barnens låtval och gruppen sjunger dem tillsammans. Pedagogen kan också komma med låtförslag för att inspirera barnen, samt för att komma in på låten "I ett hus vid skogens slut" (eftersom det är den låten som varit inspiration till tavlan).

Tillfälle 3

• Ännu en gång återkoppla till tidigare tillfälle
• Nu börjar bearbetningen av låten "I ett hus vid skogens slut". Vi sjunger sången tillsammans. 
• Barnen får blunda och blir tilldelade instrument av pedagogen (instrumenten kan de de sedan byta med varandra). Här får barnen chans att testa sig fram och släppa loss! Tycker barnen det är väldigt roligt att enbart utforska och testa instrumenten stannar tillfälle 3 här. Om inte så kan barnen få använda instrumenten tillsammans med sången på olika sätt - antingen bara rocka loss, eller i puls, takt eller rytm. Här finns inga gränser, det är bara till att utforska och se vad barnen är intresserade av!

Längre kom vi inte i vår planering, men det går självklart att spinna vidare på detta projekt hur länge som helst, så länge intresse finns i barngruppen! Det finns så många ingångar som kan användas utifrån en sång och dess innehåll - det kan exempelvis leda till andra låtar, rörelser, språk och berättande, matematik, skapande. Det kan helt enkelt utvecklas till det oändliga!

Det som jag tycker är så fantastiskt med musik är att det är som ett eget språk. Det kan föra människor tillsammans även om de kanske inte förstår varandra språkligt. Som Höglind sa i slutet av dagen, så kan man arbeta med musik tillsammans med barn med svenska som andraspråk, för det är själva utforskandet av instrument, sång och olika material som är det viktig. Alla kan delta och skapa en gemenskap genom musiken!

Dagens ros:

Lekfullhet

Låta barnen utforska musiken

-----------------

1. Hanna Höglind, Musik 1, Campus Varberg, 2014-09-27