Matematikseminarium

Vi började dagens tillfälle med en liten föreläsning gällande utvärderingsinstrument av matematik hos barn. Elisabeth[1] gick igenom några instrument (jag kommer inte ihåg vad de hette) som innebar att barnen skulle få olika frågor eller påståenden som de skulle svara korrekt på (och med korrekt menar jag enligt facit, även om facit visar sig ha fel!!). Utifrån dessa frågor och deras poängsystem bedöms barnens matematikförmåga. 

Detta är jag väldigt kritiskt till och skulle absolut ifrågasätta om jag får uppdraget under blivande anställningar. De här är nämligen något som motsäger allt som vi lärt oss i utbildningen kring matematik! Det som vi tidigare fått lära oss är följande förhållningssätt: 

• Matematik på leknivå
• Konkret matematik
• Stimulerande matematik
• Matematik som går att koppla till barnens erfarenheter
• Matematik på barnens nivå
• Matematik utifrån barnens intressen
• Vardagsmatematik

Utvärderingsinstrumenten som vi kollade på visade inte någon av ovanstående punkter. Jag undrar hur dessa instrument stimulerar barnen matematiskt? Hur kan vi koppla utvärderingsinstrumenten till förskolans läroplan, som är vårt styrdokument? Det är frågor som jag tror att man som pedagog måste ställa sig och besvara innan man använder sig av de olika instrumenten!

Inför seminariet skulle vi ha läst "Matematikspaning: Form och mönster" där tre pedagoger berättar om hur de arbetar med matematik i deras barngrupp. Eriksson mfl (2004) beskriver att de arbetar med matematikspaning som går ut på att de ska spana efter former och mönster på en kyrkogård. Det är i alla fall här projektet börjar ta form. Barnen får spana efter former, rita av dem och fotografera. Projektet fortsätter med att barnen får konstruera sina egna fantasikyrkor med hjälp av olika former i kartong. De olika formerna är de former som barnen fastnade vid under matematikspaningen på kyrkogården. Pedagogerna hade förberett formerna med syftet att barnen inte skulle fastna vid klippningsmomentet. Ville barnen ha andra former än de som fanns fick de rita skisser som pedagogerna sedan klippte ut. Eriksson mfl (a.a) förklarar hur de uppmuntrade barnen i deras konstruerande samt hur de lät barnen konstruera utifrån dem själva. Pedagogerna var stöttande i skapandet, inte styrande. Det märktes tydligt på deras "problemlösningsfrågor" där de stimulerade barnens tänkande istället för att tala om för barnen vad de skulle göra. Exempel på "problemlösningsfrågor" är: 

• Hur kommer man in i din kyrka? 
• Hur vill du att din kyrka ska se ut? 
• Vilka bitar kan vara bra att använda?

Eriksson mfl (a.a) menar på att problemlösningsfrågor som dessa är bra då barnen får möjlighet att reflektera över hur deras byggande ska ske. Barnen får möjlighet att tänka ett steg längre än vad de kanske hade gjort annars. 

Där vår diskussion hamnade mest var i de förberedda formerna som redan var utklippta i kartong när barnen skulle börja konstruera sina fantasikyrkor. En del av diskussionsgruppen tyckte att klippandet är en del av skapandet, och att barnen därför ska få göra det själva, oavsett vad det är för situation. Att man som pedagog alltid ska ta tillvara på barnens lärandesituationer och att pedagogerna därför inte ska förbereda för mycket i förväg. En annan del av diskussionsgruppen tyckte däremot att syftet med byggandet av fantasikyrkor var att se matematiken i det. Att synliggöra matematiken. De menade på att klippandet därför inte behövde vara i fokus vid detta matematiktillfälle, eftersom det inte var det som var i fokus. Det var alltså inte lärandesituationen kring klippandet som var det viktiga i detta projekt, utan fokusen skulle ligga på matematiken. Själv kände jag att jag var kluven just vid denna punkt, då jag anser att båda grupperna har bra poänger. Jag tror att det beror helt och hållet på hur man vinkar aktiviteten och dess syfte. Men att om barnen vid byggsituationen skulle vilja klippa egna former, så ska man som pedagog inte stoppa barnet där utan uppmuntra! Helt enkelt se till barnet, var det är för tillfället och hur det vill göra för att komma vidare.
Det är alltid intressant att höra andras tankar kring matematik, och kring litteratur som vi läser! Väldigt givande! 

Dagens ros 

Kritisk granskning av matematiska utvärderingsinstrument 

 

Referenser

Eriksson, Christina, Mattsson, Carina & Strömbom, Carina (2004). Matematikspaning: form och mönster. Nämnaren, nr. 1, s. 8-14.

-----
1. Elisabeth Persson, Seminarium; Uppföljning av Carina Mattssons föreläsning om matematik, Campus Varberg, 2014-12-17

Navet 2

Andra tillfället med Anna Gunnarsson! Väldigt inspirerade! Rekommenderar verkligen alla pedagoger att åka till Navet eller be dem från Navet komma till er för utvecklingskurs inom fysik och kemi! Och ta med er barnen till Navet! Hur kul som helst! 

Det som jag främst fastnade vid under dagens workshop var fysiken med gravitationsmålning, bubbelmålning samt att vi målade med luft. Här blir naturvetenskapen en del av skapandet. Superkul och lätt att ta med ut i förskolans verksamhet! 

Ännu en gång säker bilder mer än tusen ord...!

Gravitationsmålning

Måla med luft

Detta är verkligen något som jag kan tänka mig att göra tillsammans med barnen, då det är ett roligt och simpelt sätt att arbeta med fysik. Och dessutom lärorikt! Det innehåller många naturvetenskapliga termer som gravitation, dragningskraften, flytande vätska och luftens motstånd. Och blandningen som man får göra med de olika färgerna för att skapa nya nyanser! Här kan man verkligen se hur något abstrakt som fysik kan tas ner till barnens nivå och dessutom göras konkret, kul! :)

Dagens ros 

Fysik på ett roligt och lekfullt sätt!

Matematik med Carina

Idag fick vi besök av Carina Mattsson som är en verksam pedagog med matematik som specialitet. De matematik aktiviteter och uppdrag som jag fastande mest för under dagen var: 

Röstning

Såhär såg Carinas röstningssystem ut

Barnen får vara med och rösta vilken film de ska kolla på under fredagens filmmys. Pedagogerna ritar upp tre filmalternativ på bilder så att de olika alternativen blir konkreta för barnen. För att rösta på sin favorit får barnen välja mellan tre olika färger på kulorna (exempelvis rosa, blå och gul). Det är viktigt att det är samma storlek på röstningskulorna, så att det blir lättare att se vilken film som får flest röster. När barnen har valt vilken film hon vill rösta på, tar hon kulan med tillhörande färg och placerar i röstningsröret som tillhör hennes favoritfilm. När alla barn har fått rösta kan barnen på ett konkret sätt se vilken film som fick flest röster, alltså vilken film de får kolla på under fredagsmyset. Barnen kan även tillsammans gissa hur många kulor de tror att det är i varje rör, samt även räkna de korrekta antalen för att se om deras hypotes stämde överens med sanningen.

Carina[1] gav även ett förslag som gjorde att barnen kunde få se röstningen i ett cirkeldiagram, på ett väldigt simpelt sätt. Barnen kunde hjälpa till att plocka upp alla kulor i rören, en färg i taget, och sedan placera dem på en tvättlina (som är lite stabilare än ett vanligt snöre). När alla kulor är på tvättlinan, drar pedagogen i båda ändarna och formar en cirkel och därmed även ett cirkeldiagram! 

Genom att introducera matematiska begrepp, som cirkeldiagram, redan i tidig ålder blir matematiken inte lika främmande och skrämmande när barnen kommer upp i skolan. 

Med röstningssystemet får man in begreppen matematik (cirkeldiagram, antal, fler än, färre än, flest, minst, jämföra), demokrati, och barns inflytande som alla går att hitta i förskolans styrdokument.

Mat- och sovklocka

Att göra en egen mat- och sovklocka är inte bara lärorikt, utan även roligt och stimulerar barns utveckling kring tidsuppfattning. 

På mat- och sovklockan, som ska fungera som en vanlig klocka fast med bilder istället samt att det räcker att enbart ha timvisare, ska dagens aktiviteter finnas med så att barnen kan få en bild över hur dagen på förskolan kommer att se ut. Tanken är inte att barnen ska lära sig klockan, utan mer att de ska få en uppfattning av hur dagens ser ut, samt om tid och rum. Aktiviteter som kan finnas med på klockan är: frukost, samling med frukt, utevistelse, lunch, liggvila/läsvila, mellanmål. Helt enkelt de saker som vanligtvis händer under en dag på förskolan! Carina menar på att om barnen förstår grunden som finns på klockan (de vanliga aktiviteterna), förstår de även när det sker förändringar. 

Mat- och sovklockan ska vara som ett stöd genom dagen för barnen, ett förtydligande! 

Dagens ros 

Det handlar om hur jag som pedagog agerar matematiskt, inte hur mycket material jag har tillgång till – mitt förhållnings- och arbetssätt!

-----

1. Carina Mattsson, Matematik; Carina Mattsson från Timmele förskolan, Campus Varberg, 2014-12-04

Navet 1

Vilken inspirerande dag! Idag har vi fått arbeta med hållbar konst, konst tillverkat av återvunnit material som äggkartonger. Annas[1] tanke är att vi ska kunna se kopplingen mellan skapandet och lärandet, att skapandet är lärandet. Anna gav oss i uppgift att skapa hållbar konst med ett budskap, med följande syfte:

• hållbar utveckling, medvetenhet av material
• få åskådaren att tänka till

Vårt skapande i återvunnit material

Dagens ros 

Skapandet är lärandet 

 

------

1. Anna Gunnarsson, Navet, Campus Varberg, 2014-12-02

VFU-uppföljning: Utställning av didaktiskt material

Det är alltid lika kul att se och höra vad de andra gjort under VFU:n! Givande att dela med sig av sina erfarenheter och lyssna till andras! Det fanns supermånga intressanta, roliga och lärorika aktiviteter och teman, men det jag främst tar med mig ifrån detta tillfälle är:

Kompisspelet

Pedagogen hade förberett en spelplan, som hon tillverkat i kartong och gips. Barnen fick sedan måla spelplanen precis som de ville. Ett bra samarbete, och en kreativ stund! Barnen fick sedan göra sina egna spelpjäser. Det var väldigt uppskattat av barnen! De kände sig stolta över sina egna spelpjäser, och de blev en större del av spelet! 

Pedagogen målade stegen på spelplanen svarta, samt några orange i olika former. Nu var det bara att börja spela! 

Spelet gick ut på att alla spelare skulle komma från start till mål. Spelpjäserna tog sig över spelplanen genom att barnen fick slå en tärning (här användes en stor tärning så att barnen skulle få röra sig lite, samt att det är väldigt roligt!) och gå så många steg som tärningen visade. När en spelpjäs hamnade på en orange ruta fick det barnet ta ett "Kompiskort" där det exempelvis kunde stå: "Det är viktigt att alla får vara med. Flytta fram kompisen som står längst bak 6 steg.". 

Det fanns ingen vinnare eller förlorare i Kompisspelet, utan alla skulle hjälpa varandra att komma i mål! 

Spelet går att variera på olika sätt, det behöver inte just vara ett Kompisspel. Det kan exempelvis vara ett matematikspel, musikspel, dramaspel eller språkspel genom att byta ut kompiskorten till de olika kategorierna. Matematikspel = matematikkort, dramaspel = gestaltningsövningar, osv.

Ser fram emot att testa detta spel, eller en variant av det, i barngruppen! 

Dagens ros 

Kompisspelet